En tygnörds bekännelse

Bekännelse är förmodligen fel ord förresten, en berättelse blir det istället. Jag har på några få dagar utökat min tygsamling med finfina färger och mönster! Jag har varit på loppisrunda med min kära mor och dotter och hade sådär fantastiskt mycket tur som man har ibland vid loppisbesök. En tant hade gjort en rensning och lämnat in sina gamla tyger och jag fann dem innan nån annan hittade tyggömman! Dyrt blev det inte heller. Mamma var ju med och hon sponsrar gärna sömnadsintresset (tack mamma!)! Men det blev å andra sidan inte så kostsamt för henne heller med tanke på de många metrarna jag så glatt bar hem i påsarna. (Jag ska självklart dela med mig av tygerna till systern, som också samlar på tyger.) Nu gäller tvätta, stryka, sortera och jag börjar genast fantisera om vad det ska bli för skapelser av dem! Åhh, va roligt för en tygnörd!